Sueco

Traducciones detalladas de påbjuda de sueco a neerlandés

påbjuda:

påbjuda verbo (påbjuder, påbjöd, påbjudit)

  1. påbjuda (kungöra; proklamera; tillkännage; deklarera; förkunna offentligt)
    ordonneren; decreteren; verordenen; verordineren; afkondigen
    • ordonneren verbo
    • decreteren verbo (decreteer, decreteert, decreteerde, decreteerden, gedecreteerd)
    • verordenen verbo (verorden, verordent, verordende, verordenden, verordend)
    • verordineren verbo (verordineer, verordineert, verordineerde, verordineerden, verordineerd)
    • afkondigen verbo (kondig af, kondigt af, kondigde af, kondigden af, afgekondigd)
  2. påbjuda (kungöra)
    opdragen; decreteren; bevelen; verordenen; verordonneren; gelasten; gebieden; commanderen
    • opdragen verbo (draag op, draagt op, droeg op, droegen op, opgedragen)
    • decreteren verbo (decreteer, decreteert, decreteerde, decreteerden, gedecreteerd)
    • bevelen verbo (beveel, beveelt, beval, bevolen, bevolen)
    • verordenen verbo (verorden, verordent, verordende, verordenden, verordend)
    • verordonneren verbo (verordonneer, verordonneert, verordonneerde, verordonneerden, verordonneerd)
    • gelasten verbo (gelast, gelastte, gelastten, gelast)
    • gebieden verbo (gebied, gebiedt, gebood, geboden, geboden)
    • commanderen verbo (commandeer, commandeert, commandeerde, commandeerden, gecommandeerd)
  3. påbjuda (bestämma; förordna)
    decreteren; uitvaardigen; afkondigen
    • decreteren verbo (decreteer, decreteert, decreteerde, decreteerden, gedecreteerd)
    • uitvaardigen verbo (vaardig uit, vaardigt uit, vaardigde uit, vaardigden uit, uitgevaardigd)
    • afkondigen verbo (kondig af, kondigt af, kondigde af, kondigden af, afgekondigd)

Conjugaciones de påbjuda:

presens
  1. påbjuder
  2. påbjuder
  3. påbjuder
  4. påbjuder
  5. påbjuder
  6. påbjuder
imperfekt
  1. påbjöd
  2. påbjöd
  3. påbjöd
  4. påbjöd
  5. påbjöd
  6. påblöd
framtid 1
  1. kommer att påbjuda
  2. kommer att påbjuda
  3. kommer att påbjuda
  4. kommer att påbjuda
  5. kommer att påbjuda
  6. kommer att påbjuda
framtid 2
  1. skall påbjuda
  2. skall påbjuda
  3. skall påbjuda
  4. skall påbjuda
  5. skall påbjuda
  6. skall påbjuda
conditional
  1. skulle påbjuda
  2. skulle påbjuda
  3. skulle påbjuda
  4. skulle påbjuda
  5. skulle påbjuda
  6. skulle påbjuda
perfekt particip
  1. har påbjudit
  2. har påbjudit
  3. har påbjudit
  4. har påbjudit
  5. har påbjudit
  6. har påbjudit
imperfekt particip
  1. hade påbjudit
  2. hade påbjudit
  3. hade påbjudit
  4. hade påbjudit
  5. hade påbjudit
  6. hade påbjudit
blandad
  1. påbjud!
  2. påbjud!
  3. påbjuden
  4. påbjudande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de

Translation Matrix for påbjuda:

NounTraducciones relacionadasOther Translations
verordenen ordnat
VerbTraducciones relacionadasOther Translations
afkondigen bestämma; deklarera; förkunna offentligt; förordna; kungöra; proklamera; påbjuda; tillkännage förkunna; göra bekant; kungöra; offentliggöra; proklamera
bevelen kungöra; påbjuda befalla; beordra; beställa; kommendera; ordna
commanderen kungöra; påbjuda befalla; beordra; föra befälet över; föra kommando över; kommandera; kommendera
decreteren bestämma; deklarera; förkunna offentligt; förordna; kungöra; proklamera; påbjuda; tillkännage befalla; beordra; kommendera; kungöra
gebieden kungöra; påbjuda befalla; beordra; beställa; diktera; föreskriva; förestava; kommendera; ordna
gelasten kungöra; påbjuda befalla; beordra; beställa; diktera; föreskriva; förestava; kommendera; ordna
opdragen kungöra; påbjuda befalla; belasta; beordra; betunga; ge i uppdrag till; kommendera
ordonneren deklarera; förkunna offentligt; kungöra; proklamera; påbjuda; tillkännage
uitvaardigen bestämma; förordna; påbjuda
verordenen deklarera; förkunna offentligt; kungöra; proklamera; påbjuda; tillkännage befalla; beordra; kommendera
verordineren deklarera; förkunna offentligt; kungöra; proklamera; påbjuda; tillkännage
verordonneren kungöra; påbjuda

Wiktionary: påbjuda


Cross Translation:
FromToVia
påbjuda bevelen; gelasten; sommeren; verordenen; voorschrijven; aanvragen; bestellen commander — Ordonner, enjoindre quelque chose à quelqu’un. (Sens général).